Kärnkraftens roll i klimatutmaningen

Svenskt Näringsliv och World Nuclear Association (WNA) anordnade den 24 november 2015 ett seminarium med titeln ”Options for a carbon free electricity generation – Nuclear Energy in a global perspective”. Här förklaras de bilder som Analysgruppens representant visade i samband med den avslutande paneldiskussionen.

Svenskt Näringsliv har en sammanfattande artikel om seminariet med titeln Kärnkraft ger positiv energi i världen. I botten på artikeln finns samtliga föredragshållares bilder.  Här ges de bilder som Mattias Lantz från Analysgruppen hade med. De två första bilderna visades i ett inledningsanförande i samband med paneldiskussionen. Övriga bilder visades aldrig eftersom motsvarande bilder tagits upp i de andra föredragen, men de visas och förklaras här.

Bilderna kan kort sammanfattas med

  • Det regionala perspektivet: Sveriges och Norges vattenkraft räcker inte till att reglera förnybar energi i Tyskland och andra länder i regionen, den andel fossil energi som dessa länder behöver ersätta är alltför stor. Om Sverige och andra länder lägger ned kärnkraften blir utmaningen ännu större.
  • Koldioxidbudget för två grader: För att klara tvågradersmålet behöver världen globalt sänka koldioxidutsläppen i en takt som motsvarar den som Sverige lyckades hålla under de år som kärnkraften introducerades.
  • Hur snabbt är snabbt nog?: Inget land har hittills byggt förnybara energislag snabbt nog för vad som krävs för att klara klimatmålen. Sverige och några andra länders satsningar på kärnkraft skedde i en takt som överstiger vad som krävs.
  • Klimatpåverkan från olika energislag: Kärnkraft, vattenkraft och vindkraft är de mest klimatsnåla kraftslagen för elproduktion.

Bild 1: Det regionala perspektivet

I klimatfrågan talas ofta om det globala perspektivet och det nationella perspektivet. Sveriges regionala roll diskuteras också, inte minst med anledning av att det svenska elnätet är sammankopplat med grannländerna. Dock brukar man glömma vissa perspektiv och här är ett som vi vill belysa.

Bilden visar hur stor andel av varje lands primära energitillförsel (el, värme, transporter) som kommer från olika kraftslag. För varje land finns två staplar, den till vänster visar de fossila energislagen, den till höger visar de koldioxidsnåla energislagen, dvs förnybart och kärnkraft.

Ibland föreslås att svensk och norsk vattenkraft kan bidra till att balansera förnybar elproduktion både i Sverige och i våra grannländer, där länder som Storbritannien, Tyskland och Polen är stora energikonsumenter. Som bilden visar är mängden vattenkraft begränsad och om dessa länder ska bli av med sin fossila energianvändning kommer den nordiska vattenkraften inte räcka långt för att reglera deras intermittenta elproduktion. Utan storskalig energilagring är det svårt att se hur dessa länder ska lyckas bli av med de fossila källorna. En nedläggning av svensk och tysk kärnkraft gör utmaningen ännu större.

Bild 2: Koldioxidbudgeten för två grader

Den globala klimatpåverkan har följt den ökade energianvändningen, främst på grund av den stora användningen av fossila bränslen. Idag kommer 86 procent av världens energiförsörjning från fossila energikällor. Utmaningen är att byta ut de fossila bränslena mot icke-fossila alternativ, och att göra detta snabbt nog för att undvika en alltför allvarlig temperaturökning. Energieffektiviseringar kommer också vara ett viktigt verktyg, men med tanke på en ökande befolkning där många länder försöker komma ur fattigdom så kommer den totala energianvändningen ändå att öka.

Bilden visar två kurvor där ytan under vardera kurva är de totala klimatutsläpp som får ske om vi ska klara tvågradersmålet. Om världen hade följt de utfästelser som gjordes i Kyotoprotokollet år 1997 så hade den lägre kurvan kunnat följas. Det hade inneburit en global minskningstakt av de fossila bränslena med omkring 1,5 procent per år, vilket är något lägre än den takt med vilken Danmark minskat sin klimatpåverkan tack vare landets stora satsning på vindkraft.

Världen följde dock inte den lägre kurvan, kring millennieskiftet ökade Kinas ekonomiska tillväxt dramatiskt, och med den ökade energiförbrukningen och klimatutsläppen. Länder som Kina och Indien var inte medtagna i Kyotoprotokollet eftersom de skulle tillåtas öka sina utsläpp för att kunna tillgodose sina behov. Men Kinas snabba tillväxt, och ökade klimatpåverkan, överträffade alla förväntningar. Kina satsar stort på förnybart och kärnkraft, men totalt sett ökar ännu den fossila användningen. Dock har ökningstakten minskat och användningen av kolkraft har förhoppningsvis nått sitt toppvärde. De stora miljö- och hälsoeffekterna av kolkraften har lett till att man försöker bromsa den ökade användningen av fossila bränslen och inte avser att öppna fler kolgruvor de närmaste åren.

Men Indien och andra utvecklingsländer förväntas öka sin energianvändning de kommande årtiondena, vilket i värsta fall leder till att vi fortsätter följa den rödstreckade kurvan. För att nu klara tvågradersmålet behöver världen följa den övre kurvan med en global minskningstakt av fossila bränslen på 3-4 procent per år. Detta motsvarar ungefär den takt som Sverige minskade sin klimatpåverkan i samband med utbyggnaden av kärnkraft på 1970- och 1980-talen. Åren 1970-1990 sänkte Sverige sina koldioxidutsläpp med 45 procent, den snabbaste takten var drygt 3 procent per år under en tioårsperiod. Sverige har i princip en så pass klimatsnål elförsörjning som det går att få, tack vare rik tillgång på vattenkraft och satsningen på kärnkraft. För att minska de svenska utsläppen ytterligare är det transporterna som behöver ställas om till fossilfria alternativ.

Bild 3: Hur snabbt är snabbt nog?

I debatten om hur vi ska klara klimatutmaningen påstås ibland att det tar för lång tid att bygga kärnkraft och att det går snabbare att bygga förnybart. Bilderna visar hur snabbt olika länder lyckats bygga olika kraftslag. För varje land anger höjden på stapeln tillväxttakten under den tioårsperiod som landet snabbast byggt ut energikällan, mätt i ökat antal kilowattimmar per år, per person och år. Bredden på staplarna anger hur stor befolkning varje land har. Ytan av varje stapel ger därmed den totala utbyggnaden för varje land.

Bilden till vänster visar tillväxttakten för förnybara energikällor över tioårsintervall (vattenkraft är inte medräknat). Danmark leder den ligan med sin imponerande satsning på vindkraft, drygt 150 kilowattimmar per år, per person och år. Det kanske förvånar att Sverige ligger på god andraplats, och om man tar med år 2014 (i bilden används data tillockmed 2013) har Sverige faktiskt gått om Danmark i snabbaste utbyggnadstakt över tioårsintervall.

Den högra bilden visar den snabbaste tillväxttakten för kärnkraft över tioårsintervall. Sverige ligger där i topp med drygt 650 kWh per år, per person och år, följd av Frankrike, Finland och Belgien.

Den rödstreckade linjen visar hur snabbt världen behöver bygga ut fossilsnåla energikällor för att klara tvågradersmålet, omkring 300 kWh per år, per person och år, globalt. Detta för att täcka behoven av el och värme, transportsektorn står för den andra halvan av energikonsumtionen och räknas inte med här, dock behöver den hålla samma tempo. Hittills har inget land lyckats nå den tillväxttakten med enbart förnybart, men med kärnkraft har flera länder klarat det. Det bör påpekas att detta inte är ett argument mot satsning på förnybara energikällor, de är mycket viktiga och utvecklas snabbt. Men att utesluta den enda energikälla som hittills klarat av att byggas i den takt som krävs är ett mycket farligt spel för den som vill ta tvågradersmålet på allvar. Efter COP21 i Paris talas dessutom om 1,5 grader som ett mål. Detta innebär en ännu större utmaning och kommer även kräva negativa utsläpp i andra halvan av detta århundrade. Att åstadkomma negativa utsläpp kräver storskalig koldioxidlagring kombinerat med biobränsle, något som behöver utvecklas men aldrig har prövats i praktiken.

Bild 4: Klimatpåverkan från olika energislag

Bilden visar klimatpåverkan, mätt i gram koldioxidekvivalenter per kilowattimme producerad el, för olika kraftslag. Resultaten kommer från Vattenfalls ISO-certifierade livscykelanalys. Andra livscykelanalyser, och internationella klimatpanelen IPCC:s metaanalys, anger liknande resultat där kärnkraft, vattenkraft och vindkraft tillhör de mest klimatsnåla energislagen. Solceller finns inte med i Vattenfalls livscykelanalys, men ligger i spannet 25-100 g CO2e/kWh el, beroende på var och hur de tillverkats och var de sedan används.

Källor, hänvisningar och kommentarer




Svenska dagbladets artiklar om kärnkraft och Fukushima – kommentarer

Svenska Dagbladet hade lördagen den 5 december 2015 en serie artiklar under rubriken ”Klimatet och kärnkraften”. I en rapport ges kommentarer på några påståenden och sakfel i artiklarna. Analysgruppen reagerar främst på de formuleringar som antyder att människor har avlidit på grund av radioaktivitet från de havererade reaktorerna i Fukushima.

Kommentarer på innehållet

Över sju sidor, inklusive framsidan, har Svenska Dagbladet flera artiklar och faktarutor om kärnkraft och Fukushima. Nedan ges kommentarer och rättelser på vad som är direkta felaktiga påståenden eller detaljer som kan behöva förklaras tydligare.

Artikel 1: ”Utmanarna sätter press på kärnkraften” av Björn Lindahl

Artikeln finns på SvD:s hemsida med rubriken ”Rapport: Nya hot mot stillastående kärnkraft”.

  • I artikeln hänvisas till The World Nuclear Industry Status Report som utges varje år. Från rapporten återges ett påstående om att världens största kärnkraftsföretag, det franska Areva, är tekniskt bankrutt. Vad som menas med detta förklaras inte. Det är korrekt att flera projekt Areva är involverade i dras med stora problem och förseningar, det finska bygget av Olkiluoto 3 är ett närliggande exempel. Trots detta finns planer på att bygga fler reaktorer av samma typ i Storbritannien, och Mitsubishi samarbetar med Areva för att ta fram en mindre version.
  • I artikeln görs en jämförelse av antalet nystartade reaktorbyggen år 2014 (tre stycken) jämfört med år 2010 (15 stycken). Eftersom det är relativt få enheter totalt så varierar antalet nystartade reaktorbyggen rejält beroende på en mängd faktorer. Olyckan i Fukushima ledde till att flera byggprojekt och beställningar pausade under en tidsperiod, de flesta har sedan återupptagits. Under 2013 startade tio reaktorbyggen, och för 2015 har fyra byggen hittills startat [1]. Det stämmer dock att takten i dagsläget är alldeles för låg för att ge det bidrag till klimatfrågan som kommer behövas. De senaste årens utveckling av förnybara energislag som vindkraft och solceller imponerar, men om klimatmålen ska uppnås så räcker det inte med den tillväxttakt som de ger.

Faktaruta 1: ”Halveringstider för avfallet tiotusentals år”

Faktarutan finns på samma länk som artikeln ovan.

  • I faktarutan finns följande mening:Även om kärnkraften inte släpper ut klimatgaser när de drivs finns det många andra miljöproblem förbundna med energiformen:
  • Risken för att kärnkraften används för att tillverka kärnvapen.
  • Risken för strålningsolyckor som kan göra stora områden obeboeliga.
  • De miljöskador som uppstår vid uranbrytning.
  • Problemet att lagra avfall som kan vara högradioaktivt och ha halveringstider på tiotusentals år.
  • Vi vill ge följande kommentarer på det skrivna:
    • Även om kärnkraften inte släpper ut klimatgaser när de drivs…Det stämmer att kärnkraften inte släpper ut klimatpåverkande gaser under drift, men en mer korrekt benämning är att kärnkraftens utsläpp är väldigt låga. Ingen teknisk verksamhet, speciellt för energi- utvinning, sker utan klimatpåverkan när man ser över hela livscykeln, det gäller för såväl kärnkraft som vindkraft och solceller. I internationella jämförelser brukar kärnkraft, vattenkraft och vindkraft vara jämnbördiga ur klimatsynpunkt, medan solceller har något högre utsläpp i produktionssteget [2,3].
    • Risken för att kärnkraften används för att tillverka kärnvapen.Det använda bränslet i lättvattenreaktorer lämpar sig inte för användning till kärnvapen. Den blandning av olika plutoniumisotoper som uppstår gör det mycket svårt eller omöjligt att få till en atombomb, det finns mycket enklare sätt att tillverka material till en atombomb. Däremot kan radioaktivt material, från använt bränsle eller andra källor, användas i så kallade smutsiga bomber. Dessa bombers främsta verkan är skrämseleffekten, inte den faktiska skadan av spridning av radioaktivitet.
    • Risken för strålningsolyckor som kan göra stora områden obeboeliga.Händelserna i Tjernobyl och Fukushima är spektakulära och har förstört livet för flera hundratusen människor som fått lämna sina hem. Det är dock viktigt att påpeka att rädslan för strålningen ger större hälsoeffekter än strålningen i sig, vilket märktes tydligt efter Tjernobylolyckan [4], och som nämnt i artikel 2 även efter Fukushima. Det finns ingen ursäkt för de olyckor som skett, men i jämförelse med de hälsoeffekter som flera andra energislag ger upphov till vid normal drift är konsekvenserna av kärnkraftsolyckorna väldigt små [5].
    • De miljöskador som uppstår vid uranbrytning.Det är korrekt att uranbrytning leder till miljöeffekter, precis som annan gruvbrytning. Det är dock fel att påstå att miljöeffekterna är värre än brytning av andra ämnen, exempelvis metaller för elektronik och till delar av vissa sorters vindkraftverk och solceller. Miljöpåverkan beror på många faktorer som brytningsmetod, hur uranfyndigheten är geologiskt belägen och miljölagstiftning i det land där gruvan finns. Värt att påpeka är också att den mängd uran som behöver brytas för att ge en kilowatt-timme med elektricitet är väldigt liten jämfört med de mängder av råvara som krävs för andra energislag [6].
    • Problemet att lagra avfall som kan vara högradioaktivt och ha halveringstider på tiotusentals år.Kärnkraftsindustrin är en av de få industrier som tar ansvar för sitt avfall. Frågan bör tas på största allvar och tidsperspektiven är svåra att ta till sig. I Sverige och Finland har utvecklats en metod, KBS-3, som nyligen godkänts i Finland och som för närvarande är under granskning i Sverige, andra länder har inte kommit lika långt med sina lösningar. Alternativ till geologisk slutförvaring är upparbetning av det använda bränslet i syfte att återanvända det. I så kallade snabbreaktorer kan en större del av det använda bränslet återanvändas. Tekniken finns och kan utvecklas vidare men är inte ekonomiskt försvarbar nu. Det krävs också ett annat system för bränslekedjan än vad dagens infrastruktur och lagstiftning medger [7].

Artikel 2: ”Byn där klockorna stannade på 14.46” av Emmylou Tuvhag

Analysgruppen ber att få påpeka att detta är ett mycket läsvärt reportage om hur olika personer drabbats av olyckan och av att behöva lämna sina hem. Artikeln finns på SvD:s hemsida med rubriken ”Lilla byn där klockorna stannade på 14.46

  • I artikeln finns flera meningar som kan missförstås:
    • Totalt dog nästan 19 000 människor i trippelkatastrofen – jordbävningen, tsunamin och kärnkraftsolyckan. Merparten av offren drunknade.
    • Hur farligt det radioaktiva utsläppet varit för människor som levt i städer nära det drabbade kärnkraftverket är ännu oklart.
    • Nyligen kom en rapport som visade att evakueringen av boende i samband med olyckan krävde fler liv än radioaktiviteten i sig.
  • Meningarnas formuleringar ger intrycket att det finns människor har avlidit som en följd av exponering för joniserande strålning från kärnkraftsolyckan, vilket inte är korrekt. FN:s strålskyddskommitté UNSCEAR drar i sin rapport från 2014 slutsatsen att olyckan med största sannolikhet inte kommer ge upphov till någon urskiljbar ökning i antalet framtida cancerfall [8]. Ingen person, vare sig bland allmänheten eller bland de som arbetar med röjningen vid kraftverket, har fått akuta strålskador, och bland de arbetare som initialt fick hög exponering kommer man inte kunna urskilja någon ökad frekvens av cancer. Det bör påpekas att flera dosuppskattningar för allmänheten baseras på konservativa antaganden där man i flera fall justerat de uppskattade stråldoserna uppåt för att vara på säkra sidan att inte underskatta riskerna, de ska alltså ses som en övre gräns. Att från dessa antaganden räkna fram ett teoretiskt antal framtida cancerfall blir därmed missvisande, och för de personer som evakuerats är antagandena direkt skadliga eftersom de bör få värdera sina personliga risker på de faktiska doser de utsatts för [9].
  • Artikeln fortsätter med följande mening:
    En annan forskarstudie som offentliggjordes i oktober i år pekar på att sköldkörtelcancer under de senaste åren har varit mellan 20 och 50 gånger vanligare bland barn och unga som bor i Fukushimas provins än i landet som helhet.

Den artikel som nämns publicerades i den akademiska tidsskriften Epidemiology [10] men är inte en epidemiologisk studie. Den har mött hård kritik både från forskare och organisationer som representerar de evakuerade i Fukushima. Artikelns författare är inte med i den grupp vid Fukushima Medical University som studerar hälsoeffekter bland befolkningen i Fukushima. Man har använt data från dessa undersökningar men har inte följt det protokoll som sattes upp för att på ett korrekt sätt kunna följa och identifiera eventuella hälsoeffekter [11]. Författarna blandar ihop resultaten av antalet upptäckta fall av sköldkörtelcancer i de omfattande undersökningar som genomförs, med det antal fall som rapporterades innan olyckan [12,13]. Om man genomför noggranna sköldkörtelundersökningar på många barn och ungdomar så hittar man hos flera av dem förändringar som klassificeras som riktiga tumörer men som den undersökta personen aldrig hade känt av om man inte hade gjort undersökningen, en så kallad screening-effekt. Ett påtagligt exempel är de omfattande sköldkörtelundersökningar som genomförts på befolkningen i Sydkorea sedan millenieskiftet, vilket lett till en drastisk ökning av antalet diagnosticerade fall av sköldkörtelcancer [14]. De fall som rapporterades i Fukushima före olyckan är sådana där patienterna kommer till läkare för att de har fått hälsoproblem på grund av sköldkörtelcancer. Jämförelsen är alltså inte relevant eftersom det är olika saker som jämförs. Till detta bör påpekas att

  • de fall som diagnosticerats vid undersökningarna 2011-2014 inträffat lite väl kort tid efter exponeringen för radioaktivitet, och det är därför mindre troligt att de har med radioaktiviteten att göra,
  • åldersfördelningen hos de barn som diagnosticerats med sköldkörtelcancer inte överensstämmer med den kunskap man har efter Tjernobylolyckan om åldersfördelningen hos barn som drabbas av strålningsinducerad sköldkörtelcancer,
  • antalet diagnosticerade fall inte varierar i enlighet med det radioaktiva nedfallet i de olika delarna av Fukushima, och de undersökningar som gjorts i tre andra delar av Japan, där det varit mycket låga eller inga nedfall alls av radioaktivitet, påvisar samma andel med diagnosticerade fall som i Fukushima [15].
  • Notervärt är att artikelförfattarna tycks ha ignorerat flera av de artiklar där denna sorts problematik har diskuterats.
  • I artikeln hävdar en intervjuad arbetare:
    Bara Tepco vet hur farligt det egentligen är att göra jobbet inne på anläggningen. Men de håller inne med informationen, säger han.

    Uttalandet får stå för den intervjuade personen, men det bör påpekas att förutom Tepcos egen rapportering om strålningsnivåerna vid kraftverket förekommer flera oberoende undersökningar, och ett antal personer (inklusive medlemmar av Analysgruppen) har vid besök till kraftverket haft med sig egna dosimetrar. De uppmätta värdena ligger i samma nivå som vad Tepco rapporterar. Det har förekommit situationer där kontrakterade företag vid kraftverket i Fukushima försökt fiffla med de dosimetrar som deras anställda bär, även brister med att förse de anställda med dosimetrar har rapporterats. Dessa avarter är undantag. De flesta arbeten sker med alla de säkerhetsåtaganden som man kan begära, och arbetarnas doser registreras av dosimetrarna, vars mätvärden rapporteras till den nya och mer oberoende myndigheten Nuclear Regulation Authority.

Mattias Lantz – Analysgruppen

Referenser

[1] Internationella atomenergiorganet, IAEA Power Reactor Information System.

[2] FN:s klimatpanel, IPCC Working Group III Report ”Climate Change 2014: Mitigation of Climate Change”, sid 538.

[3] Birgit Bodlund, ”Analysera för att agera – Livscykelanalyser och miljövarudeklarationer”, Analysgruppen Bakgrund nr 1, 2014, se https://www.analys.se/ under rubriken Publikationer.

[4] ”Chernobyl’s legacy: Health, Environmental and Socio-economic Impact – Den verkliga omfattningen av olyckan”, Analysgruppen Bakgrund nr 3, 2006, se https://www.analys.se/ under rubriken Publikationer.

[5] Nils Starfelt, Carl-Erik Wikdahl, ”Hälsorisker vid elproduktion”, Analysgruppen Bakgrund nr 1, 2001, se https://www.analys.se/ under rubriken Publikationer.

[6] Carl-Erik Wikdahl, ”Uran”, Analysgruppen Bakgrund nr 1, 2009, se https://www.analys.se/ under rubriken Publikationer.

[7] Fredrik Ekenborg, ”Kärnkraftens bränslecykler – från urangruvan till slutförvaret”, Analysgruppen Bakgrund nr 2, 2009, se https://www.analys.se/ under rubriken Publikationer.

[8] FN:s strålningsvetenskapliga kommitté, UNSCEAR (2013), ”Levels and effects of radiation exposure due to the nuclear accident after the 2011 great east-Japan earthquake and tsunami”, ISBN: 978-92-1-142291-7, Svensk sammanfattning finns i Analysgruppens faktablad nr 52, 2014, se https://www.analys.se/ under rubriken Publikationer.

[9] Ohtsura Niwa (ICRP, RERF), privat kommunikation, oktober 2015.

[10] Toshihide Tsuda et al., ”Thyroid Cancer Detection by Ultrasound Among Residents Ages 18 Years and

Younger in Fukushima, Japan: 2011 to 2014”, Epidemiology, 5 October 2015.

[11] Seiji Yasumura et al., ”Study Protocol for the Fukushima Health Management Survey”, J. Epidemiol (2012) 22(5), 375.

[12] Scott Davis, ”Screening For Thyroid Cancer after the Fukushima Disaster: What Do We Learn From Such An Effort?”, Epidemiology, 26 November 2015.

[13] Kota Katanoga et al., ”Estimated prevalence of thyroid cancer in Fukushima prior to the Fukushima Daiichi nuclear disaster”, BMJ (2013) 346, f1271.

[14] H.S. Ahn et al., ”Korea’s thyroidcancer ”epidemic” – screening and overdiagnosis”, The New England journal of medicine (2014) 371, 1765.

[15] Naomi Hayashida et al., ”Thyroid ultrasound findings in children from three Japanese prefectures: Aomori, Yamanashi and Nagasaki”, PLoS ONE (2013) 8, e83220.




Kommentar på debattartikel om kärnkraftens klimatpåverkan

Denna kommentar sändes in som replik på debattartikeln av Sven Tegle men den accepterades inte av Svenska Dagbladet. Eftersom flera personer hänvisat till Tegles artikel väljer vi att lägga upp den opublicerade repliken här.

I en debattreplik (Svenska Dagbladet 22 oktober 2015) skriver Stig Tegle att kärnkraft inte är fri från klimatpåverkan. Detta är helt korrekt, inget kraftslag har noll utsläpp. Själva elproduktionen vid ett kärnkraftverk ger ingen klimatpåverkan, däremot uppstår utsläpp i samband med uranbrytning, bränsletillverkning, transporter, byggande och rivning av kärnkraftverk, samt hantering och slutförvar av det använda bränslet.

Med ett livscykelperspektiv kan hela miljöpåverkan från vaggan till graven tas med för olika kraftslag. Tegles jämförelse av CO2-utsläpp från kärnkraft med utsläpp från svenska raffinaderier och inrikesflyg saknar relevans om man ska bedöma hur kärnkraft står sig mot andra kraftslag. Hänvisningen till van Leeuwens studier är missvisande eftersom de innehåller flera metodfel som ger orimliga resultat. Till detta ges räkneexempel på mängden malm som behöver brytas för svensk kärnkraft. Utan att reda ut var Tegle räknat fel kan konstateras att uranbrytning sker med olika metoder, där ett kilo kärnbränsle i det sämsta fallet (dagbrott i Namibien) kräver omkring 70 ton malm, inte 1,5 miljoner ton.

Sveriges system för elproduktion har mycket liten klimatpåverkan, något som andra länder avundas oss. Sverige har i huvudsak vattenkraft, kärnkraft och förnyelsebart där vindkraft utgör en stor del. Alla tre kraftslagen ger mycket låga utsläpp av CO2 i ett livscykelperspektiv, där den påverkan Tegle nämner för kärnkraft är inräknad. Av Vattenfalls ISO-certifierade livscykelanalyser i det s.k. EPD-systemet (Environmental Product Declaration) framgår att deras svenska kärnkraftverk släpper ut knappt 4 gram CO2 per kilowattimme, vattenkraft och vindkraft har omkring 10 gram respektive 15 gram.

Detta är viktigt att komma ihåg nu när Energikommissionen försöker enas om den framtida svenska energipolitiken. Vi har ett mycket bra energisystem i Sverige som bland annat genom mycket låga CO2-utsläpp är ett viktigt verktyg i arbetet med att möta hotet från klimatförändringarna, helt i linje med internationella klimatkommissionens (IPCC) rekommendationer. Låt oss slå vakt om det.

Mattias Lantz – forskare vid Uppsala universitet, samt ordförande för Analysgruppen, Svensk Energi

Källor:




bakgrund-2014-1-fig2-svenska-co2-utslapp

Bild 2 från Bakgrund nr 1, 2014 Analysera för att agera – om livscykelanalyser och miljövarudeklarationer




RAPPORTER

Här finns rapporter av olika slag som inte passar in i formatet som Bakgrund eller Faktablad.

2023

2021

  • Regelverk för små reaktorer (pdf 0,9 MB)
    Den senaste tiden har en lång rad små reaktorer utvecklats som ofta inte alls liknar de reaktorer vi är vana vid. De svenska regelverken är utvecklade för de reaktorer vi har i dag och behöver anpassas för att vi ska kunna dra nytta av den nya tekniken, där reaktorer kan se väldigt olika ut. Den här skriften beskriver hur regelverket för reaktorsäkerhet är uppbyggt och diskuterar hur det skulle behöva anpassas för att också kunna hantera små reaktorer.
    Läs rapporten i textformat.

  • Det ökande neutronflödet i Tjernobyl (pdf 1,3 MB)
    Det har rapporterats om ett ökande neutronflöde vid den havererade reaktorn i Tjernobyl. Här summeras situationen vid reaktorn idag och en tänkbar förklaring till händelseförloppet presenteras.  Läs rapporten i textformat.

  • IAEA:s lärdomar efter Fukushima Daiichi (pdf 250 kB)
    IAEA:s stora rapport från 2015 om händelseförloppet vid kärnkraftverket Fukushima Daiichi är ett omfattande material på drygt 1200 sidor. Här summeras rapporten genom de 45 observationer och lärdomar som dras. Texten avslutas med några kommentarer om lärdomarna från europeiskt och svenskt perspektiv. Läs rapporten i textformat.

2020

2018

  • Använt kärnbränsle – resurs eller avfall? (pdf 80 kB)
    Den här rapporten förklarar behovet av ett förvar för använt kärnbränsle även om Sverige bygger fjärde generationens kärnkraft där stora delar av bränslet återanvänds. Läs rapporten i textformat.

  • Livscykelanalyser om kärnkraftens klimatpåverkan (pdf 145 kB)
    I energi- och miljödebatten används ibland resultaten från livscykelanalyser av olika intressenter för att hävda för- eller nackdelar vid jämförelser mellan olika kraftslag. Det är vanligtvis främst klimatpåverkan som avses. I denna rapport ges kommentarer på några LCA:er som brukar användas i argumentation för eller emot kärnkraft.

  • Kärnkraft och värmeböljor (pdf 491 kB)
    Den här texten handlar om den avsiktliga minskning av reaktorns effekt som görs när det är blir riktigt varmt i havet. Det skulle gå att bygga om reaktorerna så att de kan drivas vid full effekt även vid höga vattentemperaturer. Temperaturbegränsningarna som finns är resultatet av en ekonomisk optimering där risken för att förlora elproduktion varma somrar har vägts mot de ökade kostnaderna för att konstruera kraftverket för högre havsvattentemperaturer. Läs rapporten i textformat.

2017

  • Swedwatch manipulerar klimatdata (pdf 270 kB)
    Här kommenteras en rapport från Swedwatch som granskar tio svenska
    fondbolags investeringar ur klimatsynpunkt. Rapporten påvisar att fondbolagen inte håller en önskvärd takt för att världen ska klara målet om högst två graders global uppvärmning, och är ett angeläget inlägg i diskussionen om lämpliga åtgärder. Men i bedömningen har Swedwatch vänt på logiken och betraktar stora investeringar i de klimatsnåla alternativen kärnkraft och vattenkraft som ett problem ur limatsynpunkt. I resultaten ges en missvisande bild som inte har med klimatfrågan att göra. Här redogörs för innehållet i rapporten, följt av kommentarer. Läs rapporten i textformat.

2016

2015

2014

2012

2006

2004

  • Joniserande strålning (pdf 0,81 MB)
    Informationsblad om joniserande strålning från KSU i Studsvik. Läses med fördel som komplement till Analysgruppens skrifter om Joniserande strålning, främst Bakgrund nr 1, 2008.

2003

2002

2001

1999




BAKGRUND

Bakgrund är en serie med djupgående faktaredovisningar och analyser av frågor inom Analysgruppens kompetensområde. Skrifterna behandlar viktiga ämnen som berör kärnkraften och som fått uppmärksamhet i samhällsdebatten.

Trots att frågeställningarna som behandlas är tekniska och ofta komplexa, är ambitionen att texterna ska kunna läsas och förstås av en intresserad allmänhet utan specialkunskaper om kärnkraftteknik. Varje skrift finns som pdf och ibland också i textversion på egen sida. Skriftserien inleddes 1988 och omfattar hittills ett sextiotal tryckta upplagor.

2014

2012

2009

  • Nr 2. Kärnkraftens bränslecykler (pdf 2,9 MB)
    I denna skrift beskrivs några av de kärnbränslecykler som utnyttjas idag samt möjliga framtida reaktor- och upparbetningskoncept, samt hur uran och plutonium kan utnyttjas för energiproduktion.
  • Nr 1. Uran (pdf 4,1 MB)
    Uran är ett grundämne vars viktigaste användning är som bränsle i kärnreaktorer. Uran är vanligt förekommande och finns nästan överallt i jordskorpan, i jordens inre och i världshaven. De flesta berg- och jordlager innehåller uran dock oftast i låga koncentrationer. De största uranfyndigheterna i världen finns i Australien, Kazakstan, USA, Kanada och Sydafrika. I den här bakgrundsrapporten beskrivs uranets egenskaper, uranbrytning, urananrikning och kärnbränsletillverkning. Miljökonsekvenserna i de olika industriprocesserna diskuteras liksom de svenska kraftföretagens miljökrav vid upphandling av uran. Läs hela texten om uran.

2008

  • Nr 3. Kärnkraften i vår omvärld (pdf 1,1 MB)
    I denna skrift ge en lägesrapport om de reaktorprojekt som pågår och planeras i världen. En fördjupad studie över statusen och planerna i de tre länderna USA, Storbritannien och Tyskland ges.

  • Nr 2. Torium – En möjlig råvara för framtida kärnbränsle (pdf 1,0 MB)
    Idag är uran det bränsle som används i kärnkraftverk. Ett alternativ till uran är att istället använda torium.  Det har funnits kärnreaktorer som konstruerats särskilt för toriumbränsle men i dag används torium endast i mycket begränsad omfattning. I denna skrift förklaras möjligheterna att använda torim som kärnbränsle samt dess för- och nackdelar jämfört med uran. Läs hela texten om torium.

  • Nr 1. Joniserande strålning (pdf 1,2 MB)
    Joniserande strålning är inget nytt fenomen som uteslutande är förknippat med mänsklig verksamhet. Joniserande strålning har funnits alltifrån världsalltets tillkomst och det finns fortfarande mängder av naturligt radioaktiva atomkärnor omkring oss som fortsätter att sända ut strålning. De senaste hundra åren har vi utvecklat teknik som kan ge oss stråldoser utöver de naturliga, och många människor känner oro för strålning.  Denna bakgrund riktar sig till vårdpersonal, kärnkraftanställda, radonsanerare och andra yrkesgrupper som har behov av stöd då det gäller att ge allmänheten information. Den kan också vara av värde vid naturvetenskapliga gymnasie- och universitetsutbildningar.

2007

  • Nr 4. Lagstiftning och tillsyn på kärnenergiområdet (pdf 0,87 MB)
    Denna skrift belyser likheter och skillnader i lagstiftning och myndighetstillsyn i sex länder: Finland, Frankrike, Schweiz, Tyskland, Ungern och USA. Områdena exportkontroll och safeguards (icke-spridning av kärnvapen) har dock fått utlämnas, liksom många juridiska och organisatoriska detaljer. Redovisningen återger läget 2005-2006. Eftersom översyner av regelverk och organisation pågår i flera av länderna kan förändringar ha skett sedan dess.

  • Nr 3. Nuclear Power and the Climate Change (pdf 1,1 MB)
    Engelsk version av skriften Klimatet och kärnkraften.
  • Nr 2. Klimatet och Kärnkraften (pdf 1,0 MB)
    I denna Bakgrund analyseras möjligheterna att utnyttja bioenergi för att lösa EU:s problem med koldioxidutsläpp inom energi- och transportsektorerna. Slutsatsen är att bioenergi bara kan bli en del av lösningen, då odlingsarealerna är begränsade. Redan inom 20 år måste transporterna inom EU till mycket stor del bygga på så kallad hybridbilsteknik där bilarna drivs med en kombination av el och flytande drivmedel – bensin, diesel och biodrivmedel. Var för sig eller i blandning.  För att uppnå kostnadseffektiva lösningar med god leveranssäkerhet krävs samverkan mellan energi- och transportsektorerna. Möjligheter till detta finns om EU:s elproduktion byggs ut med vindkraft och kärnkraft som är i det närmaste klimatneutrala.

  • Nr 1. The Forsmark incident 25th July 2006 (0,13 MB)
    Engelsk version av skriften Forsmarksincidenten den 25 juli 2006.

2006

  • Nr 5. Forsmarksincidenten den 25 juli 2006 (pdf 0,15 MB)
    Tisdagen den 25 juli 2006 kl 13.20 inträffade en störning på Forsmark 1 som då var i drift vid full effekt, 990 MW. Störningen hade sitt ursprung i en kortslutning i 400 kV ställverket utanför Forsmarksanläggningen. Följden blev kraftiga spänningsvariationer som på ett komplicerat sätt fortplantade sig in i flera av elsystemen inne i anläggningen. Denna bakgrund beskriver händelseförloppet och vilka lärdomar man dragit från händelsen.

  • Nr 4. The Convention on Nuclear Safety (pdf 0,61 MB)
    Engelsk version av skriften om kärnsäkerhetskonventionen.
  • Nr 3. Chernobyl´s legacy: Health, Environmental and Socio-economic Impact – Den verkliga omfattningen av olyckan (pdf 0,06 MB)
    Översättning av ett pressmeddelande från IAEA utgivet den 5 september 2005 i samband med en konferens om konsekvenserna av Tjernobylkatastrofen. Konferensen anordnades av Chernobyl Forum, som består av en rad FN-organ, Världsbanken samt regeringarna i Ryssland, Ukraina och Vitryssland, och bygger i sin tur på en rad expertrapporter. Denna text består av tre delar: en sammanfattning av läget, rekommendationer från Chernobyl Forum om det fortsatta arbetet och svar på ett antal ofta återkommande frågor.

  • Nr 2. Kärnsäkerhetskonventionen (pdf 0,91 MB)
    Kärnsäkerhetskonventionen utgör en viktig komponent i den förstärkning och utvidgning av det internationella kärnsäkerhetssamarbetet som kommit till stånd efter olyckan i Tjernobyl 1986. Efter den blev samarbetet världsomspännande på ett nytt sätt, bland annat genom att WANO bildades för kvalitets- och säkerhetssamarbete mellan världens kärnkraftföretag och att IAEA:s säkerhetsarbete byggdes ut. Dessutom tillkom olika granskningstjänster som medlemsländerna kunde utnyttja. I perspektivet av detta utbyggda internationella samarbete fungerar kärnsäkerhetskonventionen som ett unikt och juridiskt bindande ramverk för global överblick och ömsesidig granskning av säkerhetsarbetet i alla länder med civila kärnkraftverk. Därmed har den verkat pådrivande i säkerhetsarbetet och bidragit till att säkerheten förbättrats påtagligt i många av världens kärnkraftreaktorer. I denna text beskrivs varför konventionen kom till, vad den innebär, och vilka erfarenheter som vunnits under de tre granskningskonferenser som hittills hållits sedan 1999.

  • Nr 1. Kärnkraften i världen (pdf 0,47 MB)
    I denna skrift ge en lägesrapport om de reaktorprojekt som pågår och planeras i världen. En fördjupad studie över statusen och planerna i de tre länderna USA, Storbritannien och Tyskland ges.

2005

  • Nr 1.Uran – en uthållig energikälla (pdf 0,91 MB)
    Uran är ett av de vanligaste mineralen i jordskorpan och i havsvattnet. I denna skrift beskrivs dess användning som bränsle i kärnkraftverk. Uran är inte en förnybar energikälla som vind- och vattenkraften men tvärtemot vad många hävdar tillhör uran kategorin uthållig energikälla till skillnad mot kol, olja och naturgas. Viktiga orsaker till detta är att koldioxid inte släpps ut vid kärnkraftproduktionen och att tillgångarna på uran är mycket stora i förhållande till användningen. Denna skrift förklarar uranets roll och hur bränsle tillverkas från malm till färdig kuts.

2004

  • Nr 2. Atomer för fred (pdf 0,05 MB)
    Atoms for Peace – Atomer för fred – var budskapet i ett tal Förenta Staternas president höll i FN för drygt femtio år sedan. Det blev bokstavligen epokgörande, och vi lever med dess verkningar. Uppbyggnaden under det gångna halvseklet av den civila kärnkraften i världen och strävandena att förhindra spridning och användning av kärnvapen har båda sin utgångspunkt i Atoms for Peace-talet. Idéerna är fortfarande vägledande. Ännu i dag är det naturligt för ledande politiker att knyta an till detta utspel från 1953. Skriften beskriver historiken och dagsläget.

  • Nr 1. Är kärnkraften säker? (pdf 0,10 MB)
    Den oro för kärnkraften som faktiskt förekommer är framför allt knuten till risken för en reaktorolycka som kan leda till att radioaktiva ämnen sprids till omgivningen. Det politiska beslutet att stänga en reaktor i Barsebäck kan ses som ett sammanfattande symbol för denna oro i Sverige. Ett enkelt jakande svar på rubrikens fråga skulle inte vara trovärdigt. I stället beskrivs här på ett någorlunda vardagligt språk förutsättningarna för kärnkraftens säkerhet mot olyckor. Däremot diskuteras inte frågor som sammanhänger med kärnkraftverkens normala drift. Vi behandlar de grundläggande principerna för reaktorsäkerhetens uppbyggnad, beskriver några olyckor och incidenter som inträffat och jämför kärnkraftens risker med andra risker i samhället. I en avslutande analys diskuteras kärnkraftens risker i jämförelse med dess nytta i vårt moderna samhälle som ocksså utnyttjar en rad andra former av kärnenergi, från datering med kol-14 till medicinsk strålbehandling.

2003

  • Nr 1. ”The Human Consequenses of the Chernobyl Nuclear Accident. A Strategy for Recovery” FNs analys av Tjernobylolyckan (pdf 0,38 MB)
    Stödet till de människor som i olika avseenden berördes av Tjernobylolyckan har i betydande utsträckning varit ineffektivt och missriktat. Det gäller både de nationella och de internationella insatserna. Nu krävs en radikal förändring av såväl mål som metoder. Detta konstateras i en FN-rapport: ”The Human Consequenses of the Chernobyl Nuclear Accident. A Strategy for Recovery” som publicerades i början av 2002. Rapporten skiljer sig från många andra Tjernobyldokument genom ambitionen att beakta alla aspekter – hälsa, miljö, infrastruktur, ekonomi, sociala och psykosociala faktorer. Här ges ett referat av rapporten på svenska. Referatet avslutas med en kort kommentar.

2002

  • Nr 1. Kärnkraften i världen – Utveckling eller avveckling? (pdf 0,25 MB)
    I Sverige gäller att kärnkraften skall avvecklas på sikt och att det är straffbart att börja projektera nya kärnkraftanläggningar. I övriga Västeuropa och USA har situationen i praktiken varit likadan under 1990-talet, men sedan några år har attityden till kärnkraft svängt rejält i en del länder. På andra håll, framför allt i södra och östra Asien, har kärnkraftutbyggnaden pågått till synes opåverkad av olyckorna i Harrisburg och Tjernobyl.  Utvecklingen står just nu och väger: antingen stagnerar kärnkraftanvändningen för att på sikt bli inaktuell eller så tar den ny fart. Flera viktiga faktorer pekar på att det senare alternativet är mest realistiskt. Här följer en beskrivning av det aktuella läget på olika håll i världen och en försiktig prognos om den framtida utvecklingen.

2001

  • Nr 1. Hälsorisker vid elproduktion (pdf 1,0 MB)
    Med utgångspunkt från data i EUs ExternE-projekt redovisas i denna rapport risker för hälsoskador uttryckta i måttet dödsfall/TWh. Resultaten presenteras dels i form av ett sammanfattande diagram, som visar hälsoskador från användning av olika kraftslag i olika EU-länder, dels i några exempel med anknytning till Sverige och den svenska energidebatten.
    Några intressanta slutsatser:
    – Kol, brunkol och olja ger mycket mer omfattande  hälsoskador än andra energislag
    – Vattenkraft och kärnkraft ger två storleksordningar mindre hälsoskador än kol och olja
    – Energibesparingar genom tätning av svenska hus ger ett ökat antal dödsfall
    – Barsebäcksstängningen leder till ett ökat antal dödsfall, de flesta i Danmark.
    Läs hela texten om hälsorisker vid elproduktion.

2000

  • Nr 1. Acceleratordriven Transmutation (pdf 0.33 MB)
    Under senare åŒr har ”transmutation” blivit ett begrepp inom kŠärntekniken som stŒår föšr föšrnyelse och framtidsoptimism. Fšördelarna med den nya tekniken äŠr framföšr allt att de lŒånglivade äŠmnena i kŠärnavfallet kan minskas kraftigt, vilket äŠndrar tidsperspektivet påŒ avfallsproblemet frŒån hundratusentals till hundratals åŒr, samt att mŠängden energi som kan utvinnas ur bräŠnslerŒåvaran kan öškas minst hundrafalt. Denna rapport tar upp potentialen och utmaningarna med denna teknik.
    Samma ämne finns beskrivet i en mer utförlig KSU-rapport (pdf 0.08 MB)

1999

  • Nr 1. Kärnkraftens utvecklingsmöjligheter (pdf 0,22 MB)
    I denna Bakgrund analyseras kärnkraftens utvecklingspotential och långsiktiga uthållighet samt förutsättningarna och drivkrafterna för en fortsatt utveckling av kärnkraften och hur den kan komma att se ut. I detta sammanhang intar frågor om säkerhet och ekonomi en central plats, liksom framtida begränsningar i användningen av fossila bränslen på grund av deras klimateffekt.

1998

  • Nr 2. Hälso- och miljöeffekter – En genomgång baserad på nya resultat från EUs ExternE-projekt (0,06 MB)
    Ett verktyg för jämförande miljökonsekvensanalys är beräkning av  s.k. externa kostnader, dvs att sätta ett penningvärde på olika hälso- och miljöskador som inte är medtagna vid beräkning av elproduktionskostnaden. EU-kommissionen initierade 1991 ett projekt, vars första etapp syftade till att utveckla en gemensam metod att beräkna externkostnaderna  för olika elproduktionssystem (EU ExternE). Denna rapport sammanfattar resultaten när metoden tillämpats på ett stort antal befintliga eller planerade elproduktionsanläggningar i Europa. Resultaten visar entydigt att kärnkraften ger lägre externkostnader än något annat av de analyserade kraftslagen, även med för kärnkraften ogynnsamma antaganden. De ger alltså inget stöd för den beslutade svenska energiomställningen från hälso- och miljösynpunkt.

1997

1996

1995




HEM


SENASTE NYHETERNA

Vad är det som brinner i Zaporizjzja?

Under söndag kväll (11 augusti 2024) kom det rapporter om en brand vid det av Ryssland ockuperade kärnkraftverket Zaporizjzja utanför staden Enerhodar i östra Ukraina. Det tycks vara vid ett av kyltornen vid kärnkraftverkets kylvattendamm [...]

Vad är orsaken till reaktorstängningar inom EU?

SVT Rapport hade tisdag 18 juni ett inslag med anledning av att regeringens kärnkraftssamordnare Carl Berglöf presenterade sin första delrapport med förslag till regeringen. En relaterad text finns på SVT:s hemsida. I inslaget intervjuas Carl [...]

Ny rapport: Regelverk för små reaktorer

Små reaktorer är något som nämns allt mer, både inom kärnkraftsbranschen och i den allmänna diskussionen. På senare tid har en lång rad små reaktorer utvecklats som ofta inte alls liknar de reaktorer vi är [...]

Att riva muren av fördomar

I SVT:s frågesportprogram Muren ställdes nyligen en intressant fråga, men sättet den ställdes på blir vilseledande och bidrar till mytbildning istället för att vara allmänbildande. I programmet ställs de tävlande mot en mur av kända [...]

Vad händer i Tjernobyl?

Vid en vetenskaplig konferens i april 2021 rapporterades om ett ökat neutronflöde från en del av den havererade reaktorn i Tjernobyl. Detta har lett till en del mediauppmärksamhet. I en ny rapport förklaras situationen och [...]