BAKGRUND

Nr 1. Moderna reaktorer version 2 (pdf 1,4 MB)
I den här Bakgrundsrapporten beskrivs olika trender i den på senare år ökande kärnkraftutbyggnaden världen över.  Läs hela texten om moderna reaktorer.

Nr 2. Kärnkraftens bränslecykler (pdf 2,9 MB)
I denna skrift beskrivs några av de kärnbränslecykler som utnyttjas idag samt möjliga framtida reaktor- och upparbetningskoncept, samt hur uran och plutonium kan utnyttjas för energiproduktion.

Nr 1. Uran (pdf 4,1 MB)
Uran är ett grundämne vars viktigaste användning är som bränsle i kärnreaktorer. Uran är vanligt förekommande och finns nästan överallt i jordskorpan, i jordens inre och i världshaven. De flesta berg- och jordlager innehåller uran dock oftast i låga koncentrationer. De största uranfyndigheterna i världen finns i Australien, Kazakstan, USA, Kanada och Sydafrika. I den här bakgrundsrapporten beskrivs uranets egenskaper, uranbrytning, urananrikning och kärnbränsletillverkning. Miljökonsekvenserna i de olika industriprocesserna diskuteras liksom de svenska kraftföretagens miljökrav vid upphandling av uran. Läs hela texten om uran.

Nr 3. Kärnkraften i vår omvärld (pdf 1,1 MB)
I denna skrift ge en lägesrapport om de reaktorprojekt som pågår och planeras i världen. En fördjupad studie över statusen och planerna i de tre länderna USA, Storbritannien och Tyskland ges.

Nr 2. Torium – En möjlig råvara för framtida kärnbränsle (pdf 1,0 MB)
Idag är uran det bränsle som används i kärnkraftverk. Ett alternativ till uran är att istället använda torium.  Det har funnits kärnreaktorer som konstruerats särskilt för toriumbränsle men i dag används torium endast i mycket begränsad omfattning. I denna skrift förklaras möjligheterna att använda torim som kärnbränsle samt dess för- och nackdelar jämfört med uran. Läs hela texten om torium.

Nr 1. Joniserande strålning (pdf 1,2 MB)
Joniserande strålning är inget nytt fenomen som uteslutande är förknippat med mänsklig verksamhet. Joniserande strålning har funnits alltifrån världsalltets tillkomst och det finns fortfarande mängder av naturligt radioaktiva atomkärnor omkring oss som fortsätter att sända ut strålning. De senaste hundra åren har vi utvecklat teknik som kan ge oss stråldoser utöver de naturliga, och många människor känner oro för strålning.  Denna bakgrund riktar sig till vårdpersonal, kärnkraftanställda, radonsanerare och andra yrkesgrupper som har behov av stöd då det gäller att ge allmänheten information. Den kan också vara av värde vid naturvetenskapliga gymnasie- och universitetsutbildningar.

Nr 4. Lagstiftning och tillsyn på kärnenergiområdet (pdf 0,87 MB)
Denna skrift belyser likheter och skillnader i lagstiftning och myndighetstillsyn i sex länder: Finland, Frankrike, Schweiz, Tyskland, Ungern och USA. Områdena exportkontroll och safeguards (icke-spridning av kärnvapen) har dock fått utlämnas, liksom många juridiska och organisatoriska detaljer. Redovisningen återger läget 2005-2006. Eftersom översyner av regelverk och organisation pågår i flera av länderna kan förändringar ha skett sedan dess.

Nr 3. Nuclear Power and the Climate Change (pdf 1,1 MB)
Engelsk version av skriften Klimatet och kärnkraften.

Nr 2. Klimatet och Kärnkraften (pdf 1,0 MB)
I denna Bakgrund analyseras möjligheterna att utnyttja bioenergi för att lösa EU:s problem med koldioxidutsläpp inom energi- och transportsektorerna. Slutsatsen är att bioenergi bara kan bli en del av lösningen, då odlingsarealerna är begränsade. Redan inom 20 år måste transporterna inom EU till mycket stor del bygga på så kallad hybridbilsteknik där bilarna drivs med en kombination av el och flytande drivmedel – bensin, diesel och biodrivmedel. Var för sig eller i blandning.  För att uppnå kostnadseffektiva lösningar med god leveranssäkerhet krävs samverkan mellan energi- och transportsektorerna. Möjligheter till detta finns om EU:s elproduktion byggs ut med vindkraft och kärnkraft som är i det närmaste klimatneutrala.

Nr 1. The Forsmark incident 25th July 2006 (0,13 MB)
Engelsk version av skriften Forsmarksincidenten den 25 juli 2006.

Nr 5. Forsmarksincidenten den 25 juli 2006 (pdf 0,15 MB)
Tisdagen den 25 juli 2006 kl 13.20 inträffade en störning på Forsmark 1 som då var i drift vid full effekt, 990 MW. Störningen hade sitt ursprung i en kortslutning i 400 kV ställverket utanför Forsmarksanläggningen. Följden blev kraftiga spänningsvariationer som på ett komplicerat sätt fortplantade sig in i flera av elsystemen inne i anläggningen. Denna bakgrund beskriver händelseförloppet och vilka lärdomar man dragit från händelsen.

Nr 4. The Convention on Nuclear Safety (pdf 0,61 MB)
Engelsk version av skriften om kärnsäkerhetskonventionen.

Nr 3. Chernobyl´s legacy: Health, Environmental and Socio-economic Impact – Den verkliga omfattningen av olyckan (pdf 0,06 MB)
Översättning av ett pressmeddelande från IAEA utgivet den 5 september 2005 i samband med en konferens om konsekvenserna av Tjernobylkatastrofen. Konferensen anordnades av Chernobyl Forum, som består av en rad FN-organ, Världsbanken samt regeringarna i Ryssland, Ukraina och Vitryssland, och bygger i sin tur på en rad expertrapporter. Denna text består av tre delar: en sammanfattning av läget, rekommendationer från Chernobyl Forum om det fortsatta arbetet och svar på ett antal ofta återkommande frågor.

Nr 2. Kärnsäkerhetskonventionen (pdf 0,91 MB)
Kärnsäkerhetskonventionen utgör en viktig komponent i den förstärkning och utvidgning av det internationella kärnsäkerhetssamarbetet som kommit till stånd efter olyckan i Tjernobyl 1986. Efter den blev samarbetet världsomspännande på ett nytt sätt, bland annat genom att WANO bildades för kvalitets- och säkerhetssamarbete mellan världens kärnkraftföretag och att IAEA:s säkerhetsarbete byggdes ut. Dessutom tillkom olika granskningstjänster som medlemsländerna kunde utnyttja. I perspektivet av detta utbyggda internationella samarbete fungerar kärnsäkerhetskonventionen som ett unikt och juridiskt bindande ramverk för global överblick och ömsesidig granskning av säkerhetsarbetet i alla länder med civila kärnkraftverk. Därmed har den verkat pådrivande i säkerhetsarbetet och bidragit till att säkerheten förbättrats påtagligt i många av världens kärnkraftreaktorer. I denna text beskrivs varför konventionen kom till, vad den innebär, och vilka erfarenheter som vunnits under de tre granskningskonferenser som hittills hållits sedan 1999.

Nr 1. Kärnkraften i världen (pdf 0,47 MB)
I denna skrift ge en lägesrapport om de reaktorprojekt som pågår och planeras i världen. En fördjupad studie över statusen och planerna i de tre länderna USA, Storbritannien och Tyskland ges.

Nr 1.Uran – en uthållig energikälla (pdf 0,91 MB)
Uran är ett av de vanligaste mineralen i jordskorpan och i havsvattnet. I denna skrift beskrivs dess användning som bränsle i kärnkraftverk. Uran är inte en förnybar energikälla som vind- och vattenkraften men tvärtemot vad många hävdar tillhör uran kategorin uthållig energikälla till skillnad mot kol, olja och naturgas. Viktiga orsaker till detta är att koldioxid inte släpps ut vid kärnkraftproduktionen och att tillgångarna på uran är mycket stora i förhållande till användningen. Denna skrift förklarar uranets roll och hur bränsle tillverkas från malm till färdig kuts.

Nr 2. Atomer för fred (pdf 0,05 MB)
Atoms for Peace – Atomer för fred – var budskapet i ett tal Förenta Staternas president höll i FN för drygt femtio år sedan. Det blev bokstavligen epokgörande, och vi lever med dess verkningar. Uppbyggnaden under det gångna halvseklet av den civila kärnkraften i världen och strävandena att förhindra spridning och användning av kärnvapen har båda sin utgångspunkt i Atoms for Peace-talet. Idéerna är fortfarande vägledande. Ännu i dag är det naturligt för ledande politiker att knyta an till detta utspel från 1953. Skriften beskriver historiken och dagsläget.

Nr 1. Är kärnkraften säker? (pdf 0,10 MB)
Den oro för kärnkraften som faktiskt förekommer är framför allt knuten till risken för en reaktorolycka som kan leda till att radioaktiva ämnen sprids till omgivningen. Det politiska beslutet att stänga en reaktor i Barsebäck kan ses som ett sammanfattande symbol för denna oro i Sverige. Ett enkelt jakande svar på rubrikens fråga skulle inte vara trovärdigt. I stället beskrivs här på ett någorlunda vardagligt språk förutsättningarna för kärnkraftens säkerhet mot olyckor. Däremot diskuteras inte frågor som sammanhänger med kärnkraftverkens normala drift. Vi behandlar de grundläggande principerna för reaktorsäkerhetens uppbyggnad, beskriver några olyckor och incidenter som inträffat och jämför kärnkraftens risker med andra risker i samhället. I en avslutande analys diskuteras kärnkraftens risker i jämförelse med dess nytta i vårt moderna samhälle som ocksså utnyttjar en rad andra former av kärnenergi, från datering med kol-14 till medicinsk strålbehandling.

Nr 1. ”The Human Consequenses of the Chernobyl Nuclear Accident. A Strategy for Recovery” FNs analys av Tjernobylolyckan (pdf 0,38 MB)
Stödet till de människor som i olika avseenden berördes av Tjernobylolyckan har i betydande utsträckning varit ineffektivt och missriktat. Det gäller både de nationella och de internationella insatserna. Nu krävs en radikal förändring av såväl mål som metoder. Detta konstateras i en FN-rapport: ”The Human Consequenses of the Chernobyl Nuclear Accident. A Strategy for Recovery” som publicerades i början av 2002. Rapporten skiljer sig från många andra Tjernobyldokument genom ambitionen att beakta alla aspekter – hälsa, miljö, infrastruktur, ekonomi, sociala och psykosociala faktorer. Här ges ett referat av rapporten på svenska. Referatet avslutas med en kort kommentar.

Nr 1. Kärnkraften i världen – Utveckling eller avveckling? (pdf 0,25 MB)
I Sverige gäller att kärnkraften skall avvecklas på sikt och att det är straffbart att börja projektera nya kärnkraftanläggningar. I övriga Västeuropa och USA har situationen i praktiken varit likadan under 1990-talet, men sedan några år har attityden till kärnkraft svängt rejält i en del länder. På andra håll, framför allt i södra och östra Asien, har kärnkraftutbyggnaden pågått till synes opåverkad av olyckorna i Harrisburg och Tjernobyl.  Utvecklingen står just nu och väger: antingen stagnerar kärnkraftanvändningen för att på sikt bli inaktuell eller så tar den ny fart. Flera viktiga faktorer pekar på att det senare alternativet är mest realistiskt. Här följer en beskrivning av det aktuella läget på olika håll i världen och en försiktig prognos om den framtida utvecklingen.

Nr 1. Hälsorisker vid elproduktion (pdf 1,0 MB)
Med utgångspunkt från data i EUs ExternE-projekt redovisas i denna rapport risker för hälsoskador uttryckta i måttet dödsfall/TWh. Resultaten presenteras dels i form av ett sammanfattande diagram, som visar hälsoskador från användning av olika kraftslag i olika EU-länder, dels i några exempel med anknytning till Sverige och den svenska energidebatten.
Några intressanta slutsatser:
– Kol, brunkol och olja ger mycket mer omfattande  hälsoskador än andra energislag
– Vattenkraft och kärnkraft ger två storleksordningar mindre hälsoskador än kol och olja
– Energibesparingar genom tätning av svenska hus ger ett ökat antal dödsfall
– Barsebäcksstängningen leder till ett ökat antal dödsfall, de flesta i Danmark.
Läs hela texten om hälsorisker vid elproduktion.

Nr 1. Acceleratordriven Transmutation (pdf 0.33 MB)
Under senare åŒr har ”transmutation” blivit ett begrepp inom kŠärntekniken som stŒår föšr föšrnyelse och framtidsoptimism. Fšördelarna med den nya tekniken äŠr framföšr allt att de lŒånglivade äŠmnena i kŠärnavfallet kan minskas kraftigt, vilket äŠndrar tidsperspektivet påŒ avfallsproblemet frŒån hundratusentals till hundratals åŒr, samt att mŠängden energi som kan utvinnas ur bräŠnslerŒåvaran kan öškas minst hundrafalt. Denna rapport tar upp potentialen och utmaningarna med denna teknik.
Samma ämne finns beskrivet i en mer utförlig KSU-rapport (pdf 0.08 MB)

Nr 1. Kärnkraftens utvecklingsmöjligheter (pdf 0,22 MB)
I denna Bakgrund analyseras kärnkraftens utvecklingspotential och långsiktiga uthållighet samt förutsättningarna och drivkrafterna för en fortsatt utveckling av kärnkraften och hur den kan komma att se ut. I detta sammanhang intar frågor om säkerhet och ekonomi en central plats, liksom framtida begränsningar i användningen av fossila bränslen på grund av deras klimateffekt.

Nr 2. Hälso- och miljöeffekter – En genomgång baserad på nya resultat från EUs ExternE-projekt (0,06 MB)
Ett verktyg för jämförande miljökonsekvensanalys är beräkning av  s.k. externa kostnader, dvs att sätta ett penningvärde på olika hälso- och miljöskador som inte är medtagna vid beräkning av elproduktionskostnaden. EU-kommissionen initierade 1991 ett projekt, vars första etapp syftade till att utveckla en gemensam metod att beräkna externkostnaderna  för olika elproduktionssystem (EU ExternE). Denna rapport sammanfattar resultaten när metoden tillämpats på ett stort antal befintliga eller planerade elproduktionsanläggningar i Europa. Resultaten visar entydigt att kärnkraften ger lägre externkostnader än något annat av de analyserade kraftslagen, även med för kärnkraften ogynnsamma antaganden. De ger alltså inget stöd för den beslutade svenska energiomställningen från hälso- och miljösynpunkt.

Nr 1. Utsläpp från svenska kärnkraftverk – ett miljöproblem? (pdf 0,63 MB)
Denna skrift kommenterar och förklarar bakgrunden till skriverier och påståenden som hävdade att svenska kärnkraftverk släpper ut mer radioaktivitet än utländska verk.

Nr 5. Skador av bioenergi (pdf 0,03 MB)
I denna rapport från 1996 sammanfattas kunskapen om hälsoeffekter av biobränsle i små och medelstora anläggningar, samt cancerrisker vid förbränning av ved i villapannor. Läs hela texten om skador av bioenergi

Nr 4. Har ärftliga skador av strålning påvisats hos människan? (pdf 0,33 MB)
Ärftliga skador och leukemikluster från joniserande strålning förklaras, och vissa sådana effekter som rapporterats i media sätts i sitt sammanhang. Läs hela texten om ärftliga skador.