FAKTABLAD

51. Kärnkraftverkens skydd mot antagonistiska hot – Fysiskt skydd (pdf 0,54 MB)
Det område som ett kärnkraftverk ligger på delas in i tre olika zoner med stegrande grad av bevakningskrav; ett ordinärt industriområde, ett bevakat område och ett skyddat område. Här beskrivs regelverket och de definitioner som är relevanta i sammanhanget. Läs hela texten om fysiskt skydd.

50. Stresstester och konsekvenslindrande system – kommentarer till EU-kommissionens rapport (pdf 0,42 MB)
EU-kommisionens slutsatser och kommentarer från de stresstester som genomfördes inom EU:s kärnkraftsländer redovisades i en rapport 2012. För svensk kärnkraft nämns som styrkor haverifiltren som är viktiga system för att undvika svåra konsekvenser av en reaktorolycka, passiva autokatalytiska rekombinatorer för hantering av vätgas i tryckvattenreaktorerna, samt haverihanteringen med att vattenfylla utrymmet under reaktortanken i samband med svåra olyckor för kokvattenreaktorer. Till kritiken nämns det snabba haveriförloppet för en del svenska reaktorer i samband med scenariot ”totalt elbortfall”. I den här skriften förtydligas vad kritiken består i samt hur den ska förstås.

49. Hur stänger man av en reaktor? (pdf 4,3 MB)
Hur stänger man av en reaktor? Varför kan det vara problem vid ett kärnkraftverk i många veckor efter att det har skett en incident eller olycka? Det första som händer när det sker en incident är att reak­torn snabbstoppas vilket avbryter de energialstrande ked­jereaktionerna i bränslet. Detta sker inom några sekunder. Efter att kärnklyvningarna i reaktorn har upphört kommer dock bränslet att fortsätta alstra värme under lång tid. Detta fenomen kallas för resteffekt och är unikt för kärnkraften. Värmen kommer från radioaktiva sönderfall i bränslet som är omöjliga att stoppa. Problemet är välkänt inom kärn­kraftsbranschen och en stor del av säkerhetsarbetet kring kärnkraften handlar just om hur resteffekten ska kylas bort. I denna skrift förklaras problematiken och hur den hanteras.

48. Kortfattad engelsk-svensk kärnenergiordlista (pdf 0,1 MB)
Här ges översättning och förklaring av en del ord som förekommer i samband med kärnenergi. Läs hela texten om kärnenergiordlistan.

47. En jämförelse av elproduktionskostnader (pdf 0,42 MB)
Kunskap om produktionskostnaderna för el i nya anläggningar är ofta avgörande för vilken teknik investerare väljer att satsa på. Att beräkna jämförbara produktionskostnader är dock komplext. Många parametrar spelar in och olika förutsättningar gäller för olika projekt. Inget kraftslag kommer att vara billigast i alla lägen. I det här faktabladet redovisas tidigare gjorda kostnadsberäkningar och de faktorer som har stor kostnadspåverkan.

46. Reaktorn Olkiluoto 3 försenad och fördyrad (pdf 1,2 MB)
I denna skrift beskrivs några av orsakerna till förseningarna vid reaktorbygget i Olkiluoto.

45. Miljö- och hälsoaspekter på uranbrytning (pdf 0,27 MB)
Det uran som svenska kraftföretag köper utomlands leder ibland till en kritisk debatt om miljö- och hälsoaspekter på utvinningen. Här redovisas hur kärnkraftsbranschen ser på dessa frågor. Läs hela texten om miljö- och hälsoaspekter på uranbrytning.

44. Kommentarer till några rapporter om leukemi hos barn i närheten av kärnkraftverk (pdf 0,27 MB)
I en interpellation 2008 till miljöministern ställdes frågan om det finns behov att initiera en svensk epidemiologisk undersökning för att testa hypotesen att barn som bor i närheten av kärnkraftverk löper en ökad risk att drabbas av leukemi. I interpellationen hänvisades till en artikel i European Journal of Cancer Care samt till en tysk studie publicerad 2008. I detta faktablad beskriver två strålskyddsforskare sin syn på det aktuella kunskapsläget vad gäller risken för cancer hos barn som bor i närheten av kärnkraftverk, med utgångspunkt i första hand från den tyska studien. Läs hela texten om leukemi.

43. Jordens värmeflöden (pdf 0,61 MB)
En kort skrift som jämför jordens naturliga värmeflöden med de från kärnkraft och från fossila energislag. Läs hela texten om jordens värmeflöden.

42. Polonium och dess olika verkningar (pdf 0,11 MB)
Grundämnet poloniums förekomst, egenskaper, användningsområden och hälsorisker beskrivs i denna text. Läs hela texten om polonium.

41. Cancerrisker från låga doser av joniserande strålning (pdf 0,29 MB)
Resultaten och metodiken hos den så kallade 15-länderstudien på personal vid kärntekniska anläggningar förklaras och diskuteras.

40. MOX-bränsle i svenska kärnreaktorer (pdf 0,03 MB)
Svenska massmedia uppmärksammade under november 2005 att OKG AB beställt tillverkning av så kallat MOX-bränsle, som var ämnat att levereras till Oskarshamnsverket under 2007. Vad är då MOX och vad är förklaringen till att sådant bränsle skall användas i ett svenskt kärnkraftverk? Skriften ger svaren.

39. Nu byggs Finlands femte reaktor (pdf 0,76 MB)
Denna skrift skrevs 2005 i samband med byggstarten av Olkiluoto 3.

37. Planer på ny kärnkraft i USA (pdf 0,24 MB)
Här ges flera förklaringar till varför flera bolag i USA valt att satsa på ny kärnkraft.

36. Uran – en hållbar energikälla (0,37 MB)
Här beskrivs uranets egenskaper. Uran är inte förnybart men är däremot en hållbar energikälla. Kärnkraften uppfyller entydigt Brundtlandkommissionens krav på hållbar utveckling Kostnadsbilden är långsiktigt stabil även vid kraftigt ökande uranpriser, eftersom urankostnaden utgör en mycket liten del av totalkostnaden. I det perspektivet räcker kända tillgångar av uran i hundratals år om nuvarande kärnkraftteknik används. Med nya typer av reaktorer räcker uranet i tusentals år.

35. I Finland utvecklas kärnkraften (pdf 0,33 MB)
Här förklaras Finlands energisituation och varför man väljer att satsa på ny kärnkraft.

34. Första kärnreaktorn i Sverige startades för femtio år sedan (pdf 0,19 MB)
En kort historik om tillkommandet av Sveriges första kärnreaktor, R1 vid KTH i Stockholm.

33. Kärnkraftverkens säkerhet och strålskydd (pdf 0,58 MB)
Referat och kommentarer på Kärnsäkerhetsutredningen (SOU 2003:100).

32. Är kärnkraften subventionerad? (pdf 0,15 MB)
I energidebatten hävdas ofta att den svenska kärnkraftverksamheten är subventionerad genom att ansvaret för skador på tredje man vid en allvarlig olycka till en del kan komma att falla på den svenska staten. Här förklaras lagstiftningen och dess konsekvenser så som den såg ut år 2003.

31. Radioaktivt nedfall – genetiska skador? (pdf 0,14 MB)
Här kommenteras en vetenskaplig studie om strålningsinducerade mutationer som år 2002 fick uppmärksamhet i media. Läs hela texten med kommentarer.

30. Strålning inom medicinen (pdf 0,62 MB)
Inom dagens sjukvård används en rad olika undersöknings- och behandlingsmetoder som utnyttjar strålning i olika former. Tillgången till flera av dem är av helt avgörande betydelse för såväl sjukvård som medicinsk forskning. Här förklaras de vanligaste formerna av medicinsk bestrålning, riskbedömningar och jämförelser av stråldoserna med de doser vi får från naturligt förekommande källor.

27. Tillägg – UNSCEAR-2000 (pdf 0,15 MB)
FN:s vetenskapliga strålningskommitté, UNSCEAR, överlämnade den nya rapporten UNSCEAR-2000 till FN:s Generalförsamling år 2000. Den innehåller en detaljerad bedömning av strålkällor och hälsoeffekter av strålning i världen. Ett särskilt avsnitt har ägnats åt analys och utvärdering av stråldoser och hälsoeffekter till följd av Tjernobylolyckan 1986. I november 2001 publicerade Strangeways Research Laboratory vid University of Cambridge en rapport som visade att antalet fall av sköldkörtelcancer hos barn fortsatte att öka. Här kommenteras rapporten.

29. ICRP – Omvärdering av internationella regler för bedömning av strålningsrisker (pdf 0,06 MB)
Här ges en kort historik av ICRP:s strålriskmodell och de förslag till förändringar av regelverket som började diskuteras kring millennieskiftet. Detta ledde till nya rekommendationer som gavs ut 2007 i ICRP:s rapport 103.

28. Kärnteknikens samhällsnytta (pdf 0,55 MB)
Kärnteknik förknippas i allmänhet med kraftproduktion. Det är dock inte lika väl känt att utvecklingen av kärnteknik även har resulterat i en rad betydelsefulla sidoeffekter. Det finns många tillämpningar av neutron- och gammastrålning inom vetenskap, teknik, medicin, jordbruk och miljöteknik. Omfattningen av dessa nukleära metoder i ekonomiska och miljömässiga termer är större än kärnkraftsektorns. Och betydelsen när det gäller förbättrad livskvalité och sysselsättning, ekonomi, miljö och hälsa är stor. Den här artikeln belyser översiktligt omfattningen och betydelsen genom en beskrivning av flertalet tillämpningar.

26. Externkostnadskalkyl visar: Försämrad miljö efter stängning av Barsebäck (pdf 0,18 MB)
Ett av flera sätt att beskriva miljökonsekvenserna av beslut inom energiområdet är att göra beräkningar av s.k. externkostnader. Ett omfattande fakta- och dataunderlag för sådana beräkningar finns inom EU-kommissionens ExternE-projekt. I denna skrift beräknas externkostnaden för beslutet att stänga Barsebäck 1. Läs hela texten om försämrad miljö efter stängning av Barsebäck.

25. Epidemiologi – En vetenskap med fallgropar (pdf 0,19 MB)
I denna skrift ges en översikt över epidemiologiska undersökningar och vanliga fallgropar vid tolkning av resultaten. Vidare beskrivs några av de mekanismer som ger larmrapporter ett obefogat stort genomslag och som främjas inte bara av massmedia utan också av forskarna själva. Läs hela texten om epidemiologi och dess potentiella fallgropar.

24. Återupplivad reaktorkonstruktion: HTGR – den gaskylda högtemperaturreaktorn (pdf 0,02 MB)
Kortreferat av bl a artikeln “HTGR is alive and being relaunched” John Nedderman, Nuclear Engineering International, Oct 1998. Flera länder hade vid denna tidpunkt planer att satsa på denna slags reaktor.

23.Bättre framtidsutsikter för kärnkraften i USA (pdf 0,02 MB)
En kort rapport om kärnkraftens dåvarande status i USA.

22. Kärnkraftens utvecklingsmöjligheter (pdf 0,04 MB)
Här beskrivs kärnkraftens möjliga roll i att förse världen med energi. Kärnkraftens utvecklingspotential samt några långsiktigt tänkbara utvecklingslinjer presenteras.

21. En uppdatering – Hälsoeffekter av Tjernobyl (pdf 0,03 MB)
I denna skrift ges en kort sammanställning av kunskapsläget kring hälsoeffekter efter Tjernobylolyckan.

20. Vad hände – och vad hände inte i Harrisburg 1979 (pdf 0,02 MB)
Här beskrivs kortfattat händelseförloppet och några myter och missförstånd förklaras.

19. Resultat från EU-projektet ExternE: Hälso- och miljökostnader för olika kraftslag (pdf 0,18 MB)
En omställning av energisystem kan bli aktuell i många länder, främst på grund av kravet att minska koldioxidutsläppen. För att ge regeringarna ett underlag för kommande policybeslut tog EU-kommissionen 1991 initiativ till ett forskningsprojekt – EU ExternE. Projektet syftade till att utveckla och tillämpa en allmänt accepterad metod att beräkna de “dolda kostnaderna” vid elproduktion, dvs de kostnader som inte belastar kraftföretagen utan samhället i stort. De brukar också kallas externa kostnader, och härrör främst från skador på hälsa och miljö.

18. Uthålliga urantillgångar (pdf 0,02 MB)
Det hävdas ibland i debatten att ”uranet inte räcker”. Detta har till och med anförts som ett argument för att avveckla den svenska kärnkraften. Tvärtom är tillgången på uran idag mycket god och priserna låga. Det uran som idag finns i lager och i kända malmtillgångar samt i uppskattade geologiska tillgångar räcker i ca 250 år vid världens nuvarande årsförbrukning. Ytterligare tillgångar – som är dyrare – finns i fosfatfyndigheter och havsvatten. Då är tidsaspekten 80 000 år.

17. Nysatsning på kärnkraft för att minska växthusgaser (pdf 0,18 MB)
En beskrivning av de FoU-program för kärnkraft som USA:s energidepartement föreslog år 1999.

16. Reaktorstängningar i USA beror på bristande säkerhet och driftekonomi (pdf 0,18 MB)

15. INES-skalan och dess fallgropar (pdf 0,07 MB)
Här beskrivs den så kallade INES-skalan som klassificerar kärntekniska incidenter efter allvarlighetsgrad. Skalan förklaras och några exempel på hur den inte ska användas ges. Läs hela texten om INES-skalan och dess fallgropar.