SENASTE PUBLIKATIONER

Tyskland utan kärnkraft – ett bokslut ur klimat- och hälsoperspektiv (pdf 780 kB)
Den 15:e april 2023 stängde Tyskland ned de tre sista av landets kärnkraftverk och avslutade därmed en drygt 60 år lång kärnkraftsepok. Här ges några resonemang om vad det tyska kärnkraftsprogrammet har bidragit med till Tysklands elproduktion, samt vilken påverkan det haft ur klimat- och hälsosynpunkt. Läs rapporten i textformat.

Regelverk för små reaktorer (pdf 0,9 MB)
Den senaste tiden har en lång rad små reaktorer utvecklats som ofta inte alls liknar de reaktorer vi är vana vid. De svenska regelverken är utvecklade för de reaktorer vi har i dag och behöver anpassas för att vi ska kunna dra nytta av den nya tekniken, där reaktorer kan se väldigt olika ut. Den här skriften beskriver hur regelverket för reaktorsäkerhet är uppbyggt och diskuterar hur det skulle behöva anpassas för att också kunna hantera små reaktorer.
Läs rapporten i textformat.

Det ökande neutronflödet i Tjernobyl (pdf 1,3 MB)
Det har rapporterats om ett ökande neutronflöde vid den havererade reaktorn i Tjernobyl. Här summeras situationen vid reaktorn idag och en tänkbar förklaring till händelseförloppet presenteras.  Läs rapporten i textformat.

IAEA:s lärdomar efter Fukushima Daiichi (pdf 250 kB)
IAEA:s stora rapport från 2015 om händelseförloppet vid kärnkraftverket Fukushima Daiichi är ett omfattande material på drygt 1200 sidor. Här summeras rapporten genom de 45 observationer och lärdomar som dras. Texten avslutas med några kommentarer om lärdomarna från europeiskt och svenskt perspektiv. Läs rapporten i textformat.

Slutförvar behövs i alla scenarier (pdf 390 kB)
Använt kärnbränsle kan återvinnas men Sverige har valt att inte göra det. I den här rapporten diskuteras varför ett slutförvar kommer behövas oavsett val av framtida strategi.  Läs rapporten i textformat.

Använt kärnbränsle – resurs eller avfall? (pdf 80 kB)
Den här rapporten förklarar behovet av ett förvar för använt kärnbränsle även om Sverige bygger fjärde generationens kärnkraft där stora delar av bränslet återanvänds. Läs rapporten i textformat.

Livscykelanalyser om kärnkraftens klimatpåverkan (pdf 145 kB)
I energi- och miljödebatten används ibland resultaten från livscykelanalyser av olika intressenter för att hävda för- eller nackdelar vid jämförelser mellan olika kraftslag. Det är vanligtvis främst klimatpåverkan som avses. I denna rapport ges kommentarer på några LCA:er som brukar användas i argumentation för eller emot kärnkraft.

Kärnkraft och värmeböljor (pdf 491 kB)
Den här texten handlar om den avsiktliga minskning av reaktorns effekt som görs när det är blir riktigt varmt i havet. Det skulle gå att bygga om reaktorerna så att de kan drivas vid full effekt även vid höga vattentemperaturer. Temperaturbegränsningarna som finns är resultatet av en ekonomisk optimering där risken för att förlora elproduktion varma somrar har vägts mot de ökade kostnaderna för att konstruera kraftverket för högre havsvattentemperaturer. Läs rapporten i textformat.

Swedwatch manipulerar klimatdata (pdf 270 kB)
Här kommenteras en rapport från Swedwatch som granskar tio svenska
fondbolags investeringar ur klimatsynpunkt. Rapporten påvisar att fondbolagen inte håller en önskvärd takt för att världen ska klara målet om högst två graders global uppvärmning, och är ett angeläget inlägg i diskussionen om lämpliga åtgärder. Men i bedömningen har Swedwatch vänt på logiken och betraktar stora investeringar i de klimatsnåla alternativen kärnkraft och vattenkraft som ett problem ur klimatsynpunkt. I resultaten ges en missvisande bild som inte har med klimatfrågan att göra. Här redogörs för innehållet i rapporten, följt av kommentarer. Läs rapporten i textformat.

Myndighetskontroll av kärnkraftverk (pdf 75 kB)
Ett kärnkraftverk är föremål för samma slags kontroll som alla andra producenter av elkraft eller andra industrier, men har också vissa typer av kontroll som är unik. Denna rapport beskriver de typer av kontroll som är unika för kärnkraftverk. Läs rapporten i textformat.

Sammanfattning av Climate Gamble (pdf 91 kB)
Boken Climate Gamble – Is Anti-Nuclear Activism Endangering Our Future?, av Rauli Partanen och Janne M. Korhonen, ger en mängd viktig information för allmänheten och de beslutsfattare som engagerar sig i klimatfrågan. Detta dokument är en lathund på svenska med sidhänvisningar och sammanfattande punkter av bokens innehåll. Läs rapporten i textformat.

Klimatkalkyl för fyra stängda reaktorer (pdf 80 kB)
 Beskeden från Vattenfall och Eon om förtida stängning av totalt fyra reaktorer vid Ringhals och Oskarshamns kärnkraftverk leder till en ökad fossil elproduktion i våra grannländer, främst Danmark och Tyskland och Baltikum. Här ges uträkningar av klimatpåverkan under några enkla antaganden, och resultaten jämförs med andra utsläppssiffror. Läs rapporten i textformat.

Vad menas med gamla reaktorer? (pdf 0,7 MB)
I kärnkraftsdebatten påstås ibland att landets kärnkraft är gammal och föråldrad. Här redovisas de svenska och finska reaktorernas ålder, vilka större åtgärder som vidtagits sedan driftstarten och deras tekniska status i april 2016. Sedan diskuteras kostnaderna för olika investeringar följt av en lista med beskrivningar av reaktorernas olika komponenter. Läs rapporten i textformat.

Inofficiell engelsk översättning av Energiöverenskommelsen 10 juni 2016 (pdf 90 kB)
Överenskommelsen mellan fem partier finns tillgänglig på svenska på Regeringens hemsida (här). Sveriges Kärntekniska Sällskap (SKS) och Analysgruppen har skrivit en inofficiell översättning till engelska. Läs översättningen i textformat.

Kostnaden för nya reaktorer (pdf 0,3 MB)
Denna rapport behandlar frågan om det idag är möjligt att bygga en ny kärnreaktor i Sverige för ungefär samma pris (47 miljarder kronor), och på samma byggtid (5 år), som Oskarshamn 3. De faktorer som spelar in, deras utmaningar och vad som kan göras för att underlätta för framgångsrika byggprojekt, diskuteras. Läs rapporten i textformat.

Comments on ”Before the Flood” (pdf 0,3 MB)
Denna rapport kommenterar vissa påståenden i filmen ”Before the Flood” och bemöter och korrigerar en rad påståenden om kärnkraft på filmens hemsida. Läs rapporten i textformat.

Om kärnkraftsartiklarna i Svenska Dagbladet 2015-12-05
Här ges kommentarer och rättelser på artiklarna om kärnkraft och Fukushima som Svenska Dagbladet publicerade lördag 5 december 2015. Läs rapporten i textformat.

Kärnkraftsopinionen över tid – Analysgruppen vs SOM, olika sätt att tolka samma resultat (pdf 0.16 MB)
Sveriges Radios något missvisande sätt att rapportera resultaten från SOMs undersökning om kärnkraftsopinionen förklaras och nyanseras, samt jämförs med Analysgruppens undersökning.

Bakgrund Nr 1-2014: Analysera för att agera – Livscykelanalyser och miljövarudeklarationer (pdf 4,8 MB)
Den här skriften vill ge insyn i hur man på ett standardiserat sätt kan samla in och kommunicera data om miljöpåverkan från varor och tjänster: livscykelanalyser (LCA), miljödeklarationer (EPD), klimatdeklarationer och klimatpåverkan från produkter, så kallade carbon foot prints. Skriften vill också ge en insikt i hur resultaten av studier kan tolkas så att läsaren kan se både möjligheter och svagheter i metoderna. Läs hela texten om livscykelanalyser och miljövarudeklarationer.

Faktablad 52: FN-rapport om Fukushima: Inga mätbara hälsoeffekter av strålning bland allmänheten (pdf 0,17 MB)
Svensk sammanfattning av UNSCEAR:s bedömning av hälsoeffekterna efter kärnkraftolyckan i Fukushima. Läs hela texten om UNSCEAR-rapporten.

Faktablad 51: Kärnkraftverkens skydd mot antagonistiska hot – Fysiskt skydd (pdf 0,54 MB)
Det område som ett kärnkraftverk ligger på delas in i tre olika zoner med stegrande grad av bevakningskrav; ett ordinärt industriområde, ett bevakat område och ett skyddat område. Här beskrivs regelverket och de definitioner som är relevanta i sammanhanget. Läs hela texten om fysiskt skydd.

Faktablad 50: Stresstester och konsekvenslindrande system – kommentarer till EU-kommissionens rapport (pdf 0,42 MB)
EU-kommisionens slutsatser och kommentarer från de stresstester som genomfördes inom EU:s kärnkraftsländer redovisades i en rapport 2012. För svensk kärnkraft nämns som styrkor haverifiltren som är viktiga system för att undvika svåra konsekvenser av en reaktorolycka, passiva autokatalytiska rekombinatorer för hantering av vätgas i tryckvattenreaktorerna, samt haverihanteringen med att vattenfylla utrymmet under reaktortanken i samband med svåra olyckor för kokvattenreaktorer. Till kritiken nämns det snabba haveriförloppet för en del svenska reaktorer i samband med scenariot ”totalt elbortfall”. I den här skriften förtydligas vad kritiken består i samt hur den ska förstås.

Faktablad 49: Hur stänger man av en reaktor? (pdf 4,3 MB)
Hur stänger man av en reaktor? Varför kan det vara problem vid ett kärnkraftverk i många veckor efter att det har skett en incident eller olycka? Det första som händer när det sker en incident är att reak­torn snabbstoppas vilket avbryter de energialstrande ked­jereaktionerna i bränslet. Detta sker inom några sekunder. Efter att kärnklyvningarna i reaktorn har upphört kommer dock bränslet att fortsätta alstra värme under lång tid. Detta fenomen kallas för resteffekt och är unikt för kärnkraften. Värmen kommer från radioaktiva sönderfall i bränslet som är omöjliga att stoppa. Problemet är välkänt inom kärn­kraftsbranschen och en stor del av säkerhetsarbetet kring kärnkraften handlar just om hur resteffekten ska kylas bort. I denna skrift förklaras problematiken och hur den hanteras.

Faktablad 48: Kortfattad engelsk-svensk kärnenergiordlista (pdf 0,1 MB)
Här ges översättning och förklaring av en del ord som förekommer i samband med kärnenergi. Läs hela texten om kärnenergiordlistan.

Bakgrund Nr 2-2009: Kärnkraftens bränslecykler (pdf 2,9 MB)
I denna skrift beskrivs några av de kärnbränslecykler som utnyttjas idag samt möjliga framtida reaktor- och upparbetningskoncept, samt hur uran och plutonium kan utnyttjas för energiproduktion.

Bakgrund Nr 1-2009: Uran (pdf 4,1 MB)
Uran är ett grundämne vars viktigaste användning är som bränsle i kärnreaktorer. Uran är vanligt förekommande och finns nästan överallt i jordskorpan, i jordens inre och i världshaven. De flesta berg- och jordlager innehåller uran dock oftast i låga koncentrationer. De största uranfyndigheterna i världen finns i Australien, Kazakstan, USA, Kanada och Sydafrika. I den här bakgrundsrapporten beskrivs uranets egenskaper, uranbrytning, urananrikning och kärnbränsletillverkning. Miljökonsekvenserna i de olika industriprocesserna diskuteras liksom de svenska kraftföretagens miljökrav vid upphandling av uran. Läs hela texten om uran.

Bakgrund Nr 2-2008: Torium – En möjlig råvara för framtida kärnbränsle (pdf 1,0 MB)
Idag är uran det bränsle som används i kärnkraftverk. Ett alternativ till uran är att istället använda torium.  Det har funnits kärnreaktorer som konstruerats särskilt för toriumbränsle men i dag används torium endast i mycket begränsad omfattning. I denna skrift förklaras möjligheterna att använda torim som kärnbränsle samt dess för- och nackdelar jämfört med uran. Läs hela texten om torium.

Bakgrund Nr 1-2008: Joniserande strålning (pdf 1,2 MB)
Joniserande strålning är inget nytt fenomen som uteslutande är förknippat med mänsklig verksamhet. Joniserande strålning har funnits alltifrån världsalltets tillkomst och det finns fortfarande mängder av naturligt radioaktiva atomkärnor omkring oss som fortsätter att sända ut strålning. De senaste hundra åren har vi utvecklat teknik som kan ge oss stråldoser utöver de naturliga, och många människor känner oro för strålning.  Denna bakgrund riktar sig till vårdpersonal, kärnkraftanställda, radonsanerare och andra yrkesgrupper som har behov av stöd då det gäller att ge allmänheten information. Den kan också vara av värde vid naturvetenskapliga gymnasie- och universitetsutbildningar.

Bakgrund Nr 5-2006: Forsmarksincidenten den 25 juli 2006 (pdf 0,15 MB)
Tisdagen den 25 juli 2006 kl 13.20 inträffade en störning på Forsmark 1 som då var i drift vid full effekt, 990 MW. Störningen hade sitt ursprung i en kortslutning i 400 kV ställverket utanför Forsmarksanläggningen. Följden blev kraftiga spänningsvariationer som på ett komplicerat sätt fortplantade sig in i flera av elsystemen inne i anläggningen. Denna bakgrund beskriver händelseförloppet och vilka lärdomar man dragit från händelsen.

Bakgrund Nr 3-2006: Chernobyl´s legacy: Health, Environmental and Socio-economic Impact – Den verkliga omfattningen av olyckan (pdf 0,06 MB)
Översättning av ett pressmeddelande från IAEA utgivet den 5 september 2005 i samband med en konferens om konsekvenserna av Tjernobylkatastrofen. Konferensen anordnades av Chernobyl Forum, som består av en rad FN-organ, Världsbanken samt regeringarna i Ryssland, Ukraina och Vitryssland, och bygger i sin tur på en rad expertrapporter. Denna text består av tre delar: en sammanfattning av läget, rekommendationer från Chernobyl Forum om det fortsatta arbetet och svar på ett antal ofta återkommande frågor.

Bakgrund Nr 2-2006: Kärnsäkerhetskonventionen (pdf 0,91 MB)
Kärnsäkerhetskonventionen utgör en viktig komponent i den förstärkning och utvidgning av det internationella kärnsäkerhetssamarbetet som kommit till stånd efter olyckan i Tjernobyl 1986. Efter den blev samarbetet världsomspännande på ett nytt sätt, bland annat genom att WANO bildades för kvalitets- och säkerhetssamarbete mellan världens kärnkraftföretag och att IAEA:s säkerhetsarbete byggdes ut. Dessutom tillkom olika granskningstjänster som medlemsländerna kunde utnyttja. I perspektivet av detta utbyggda internationella samarbete fungerar kärnsäkerhetskonventionen som ett unikt och juridiskt bindande ramverk för global överblick och ömsesidig granskning av säkerhetsarbetet i alla länder med civila kärnkraftverk. Därmed har den verkat pådrivande i säkerhetsarbetet och bidragit till att säkerheten förbättrats påtagligt i många av världens kärnkraftreaktorer. I denna text beskrivs varför konventionen kom till, vad den innebär, och vilka erfarenheter som vunnits under de tre granskningskonferenser som hittills hållits sedan 1999.

Polonium – radiotoxicitet och andra egenskaper
En sammanställning av Björn Cedervall om det radioaktiva ämnet polonium.

Joniserande strålning (pdf 0,81 MB)
Informationsblad om joniserande strålning från KSU i Studsvik. Läses med fördel som komplement till Analysgruppens skrifter om Joniserande strålning, främst Bakgrund nr 1, 2008.

Så fungerar en kokvattenreaktor (pdf 1,1 MB)
Informationsblad om BWR från KSU i Studsvik.

Så fungerar en tryckvattenreaktor (pdf 0,94 MB)
Informationsblad om PWR från KSU i Studsvik.

Kärnspöken – Om energi, rädsla och myter (0,26 MB)
Oro, befogad eller ej, har gett upphov till många myter om strålningen och dess verkningar. Om denna oro har Håkan Hagwall skrivit en initierad skildring.